Harnäs bruk

Harnas 1Harnas 5

Skvaltkvarnar och sågar
I Harnäsbäcken fanns på 1500-talet tre bondeägda skvaltkvarnar. 1563 kommer Peder Jutha hit från Gävle. Han bryter en ny kanal från dammen vid Harnäsbäcken till havet och anlägger en sågkvarn. En 400-årig sågepok begynner i bygden.

De skvaltkvarnsägande bönderna protesterar mot såganläggningen eftersom dess dämpningar medför översvämmade ägor och sämre vattenföring i Harnäsbäcken. Slutligen bränner de ner Juthas såg. Juthas son Hans Persson får år 1662 tillstånd att anlägga en ny såg. Även bönderna får rätt till ett sågbygge i närheten.

Harnas 4Harnas 2

Harnäs bruk
1659 börjar bruksepoken i Harnäs. Bergsmästare Claes Depken senare adlad Anckarström och den skotske handelsmannen David Leijel bygger här en masugn samtidigt som de anlägger Älvkarleö bruk. Masugnen byggs vid ”Juthas kanal" som framgent får namnet Masugnsbäcken. Utöver vattenkraften får anläggarna en utmärkt hamn, vilken kommer att få stor betydelse.

1660 är masugnen i drift. Tackjärnet från den körs till Älvkarleö bruk för smide till stångjärn och därefter åter till Harnäs för utskeppning. För att slippa dessa transporter byggs 1662 en stångjärnssmedja vid Masugnsbäcken. 1664 anlägger Depken ytterligare en masugn vid Hyttön, söder om Älvkarleö för att bereda den malm som där bröts.

En bruksbeskrivning från 1712 berättar att i bruket finns masugn, stångjärnshammare med tvenne härdar, kolhus, snickarverkstad, klensmedja, mjölkvarn, bruksstalll, hamn och sjöbodar.
Harnas 3Harnas 6

Ryssarna
1719 anfaller Rvssland och härjar efter Östersjökusten. Skadegörelsen är stor efter Nordupplandskusten. Harnäs bruk står oförsvarat och bränns ner. Skattefrihet och annan hjälp gör att bruket snabbt byggs upp. Redan 1723 är driften i gång.
Upprustning och utbyggnad sker under hela 1700-talet. I seklets senare hälft byggs flera bostadshus efter Bruksgatan. 1772 reser man den klockstapel som där fortfarande står. En byggnad för snickeriverkstad och klensmedja uppförs 1797.

Nya processmetoder utvecklar masugnen till nedläggningen 1911
Under hela 1800-talet sker omfattande om- och tillbyggnader vilka tillsammans med nya metoder ger stora produktionsökningar i masugnsdriften Rätten till stångjärnssmide och stångjärnshammaren säljs till Fagersta bruk 1812. Stångjärnssmidet i Harnäs upphör därmed.

1896 repareras masugnen, ny rostugn uppförs och nya kolhus. Vatenbrist det året föranleder inköp av en ångmaskin för masugnsdriften. 1890-91 byggs en ny masugn vilken 1895 får nya starka turbiner för blåsmaskinverket 1898 byggs nytt kolhus vid hamnen. Den sista stora satsningen sker 1902-04. Den äldsta rostugnen rivs och en ny byggs.

1903 sköter en förvaltare och 65 arbetare bruket som är igång 351 dygn. Tillverkningen uppgick till 9624 ton tackjärn. Träkolsårgången var 779330 hektoliter. Efter bruksgatan byggs också vidare under 1800-talet. Flera bostadshus tillkommer. 1823 byggs ny ladugård. 1837 nytt stall, vilket 1919 byggs om till bostäder.

Bruksdriften upphör 1911. En strukturomvandling sker inom industrin. Skutskärs sågverk, anlagt 1868-70 är i stordrift. Ombyggt efter brand 1874 och massafabriken från 1894 utvecklas starkt. Arbetarna från Harnäs masugn får arbete i sågen och fabriken. Masugnarna rivs 1917. Ångpanna, blåsverk och byggnader säljs ut.

Ägarna
Harnäs är förenat med Älvkarleö till 1812. Åren 1659-1772 ägs bruken av släkten Leijel, flera av medlemmarna bor på gården Fleräng intill Harnäs bruk.

1772-1812 ägs bruket av Tomas Tottie. Hans arvingar säljer 1812 bruket till överstelöjtnanten Friherre Carl af Nordin, vilken omedelbart låter köpet gå vidare till ägaren av Forsmarks bruk, Greve Samuel af Ugglas. Greven dör innan han tillträder bruket, vilket övertas av sonen Gustaf af Ugglas. Han säljer stångjärnssmidet till Fagersta bruk som överlåter till Söderfors bruks AB.

Efter aktieförvärv 1918 kommer Harnäs att ägas av Stora Kopparbergs Bergslags AB, Idag STORA.

 

Källa: Texten ovan är tagen från informationstavlan vid Harnäs bruks ruin

tavla