Hammarby Herrgård

Hammarby
I Nora socken ligger Hammarby, som en gång i tiden var ett mycket framgångsrikt bruk. Framgångarna omsattes i mäktiga och storslagna byggnader, däribland ladugården som i dag är bevis på brukets storhetstid.
Historien bakom bruket sträcker sig ända tillbaka till medeltiden.
Ån och traktens tillgångar på skog, järnmalm och vattenkraft hade stor betydelse för dåtidens arbete i sågverk, hammarsmedja, hytta och kvarn.

Herrgården
Herrgårdens ursprung sträcker sig ända tillbaka till 1700-talets första hälft. Då ägdes herrgården av adelsfamiljerna Leijel och Möhlman.
Till en början bestod herrgården av en huvudbyggnad med spåntak och två flygelbyggnader med torvtak.
Vid arvskiftet skedde en ombyggnad när familjen von Schantz tog bruket i ägo. Ett växthus byggdes vid samma tid, där odlades växter från olika delar av världen.
År 1832 tog två bröder, Anders och Per Gustav Wedberg över herrgården och övervåningen fick en påkostad inredning,samtidigt förstorades fönstren för att därigenom få ett mordernare utseende och därmed passa bättre in i tiden. Dessutom byggdes en till byggnad bakom huvudbyggnaden med en gång som kopplade samman dom båda.
När en av bröderna dog tog hans son Carl över gården. En omfattande och påkostad förbättring av trädgården (som än idag beundras av många) påbörjades. Gångar, fontäner, statyer, exotiska träd och växter anlades och planterades.
Därefter har byggnaden och dess trädgård fått förfalla alltmer och mestadels varit obebodd tills bolaget som från 1889 ägt herrgården, bestämde sig för att sälja fastigheten till en privatperson.

Ladugården
Ladugårdens exakta byggnadsår har inte gått att fastställa men en häradsekonomisk karta från början av 1860-talet visar, om uppgifterna går att lita på, att byggnaden är från början av 1860-talet.
En inventarielista av Anders Wedberg (en av bröderna) från 1853 klargör att bruket hade 24 oxar, fem hästar, tio kor och en tjur samt diverse smådjur vilket tyder på att en ladugård måste ha funnits.
Djurbesättningen var främst inriktad på dragdjur eftersom de behövdes till bland annat skogsbruket.
Ladugården till djuren skulle kunna motsvara dagens östra länga som troligtvis är den äldsta delen, vilket kan synas på byggnadssätt och material. 1864 investerade man i ett tröskverk.

Hammarby, bruks- och landtegendom i Nora och Lindes socknar, Örebro län, ö. om staden Nora, vid den vattenrika Järleån, som där bildar ett fall, hvilket staten för sin järnvägsdrift 1907 inköpte för 600,000 kr. 
Jordegendomen, som omfattar 32 101/320 mtl, var 1907 tax. till 835,400 kr. och bruket, bestående af masugn och martinugn, manufakturverk, 2 kvarnar, såg m. m., till 145,000 kr.
Tillverkningen uppgick 1907 till nära 4,000 t. martingöt samt 230 t. gjutgods. Antalet arbetare 88, däraf 34 för träkolstillverkning (60,000 hl.).
H. räknar sina anor ända från Gustaf I:s tid, då den s. k. kungshammaren 1544 för kronans räkning uppfördes och begagnades, tills det nuv. bruket 1632 anlades af André Dress, en af Louis De Geers medhjälpare. 
Af hans son Otto Dress såldes bruket 1660 till svågern Jakob Leijel, öfvergick 1678 till sonen Adam Leijel och 1729 till dennes systerbarn, bland hvilka Jak. Möhlman nämnes som ensam egare någon tid före sin död 1761, hvarefter detsamma ärfdes af syskonbarnet Eva Maria Petré, som då var änka efter hofjunkaren Ludvig von Schantz. 
Bruket tillhörde sedan von Schantzska släkten till 1830-talet, då det köptes af bröderna P. G. och A. Vedberg. Efter den senares död egdes det af sonen C. H. Vedberg, tills H.-Yxe aktiebolag bildades(1889).

Från "Nordisk familjebok / Uggleupplaga. 10. Sida 1238. 
http://runeberg.org/nfbj/0667.html