|
Klicka på första bilden för länk till
PDF-dokument
Detta är sköldebrevet för Adam Leijel
där hans gärningar beskrivs och med
underskrift av Carl den XII.
Originalet finns på Riksarkiv
Notera kungens användande av
"vi" om sig själv.
|
Som skrivet:
Wij Carl .pp. Göre witterl: at såsom
wij med Kongl. ynnest i nådets ger:
na anse dem af Wåre trogne underså:
tane, som icke allenast genom studier och
nyttige wetenskapers inhämtande giordt
sig till wår och fäderneslandets tienst
skickelige, utan och sedemehra igenom
trogne tienster wijst goda prof så väl
af deras förwärfwade kundskap som af
deras kärleek, troo och andeliheet: Så
hafwa Wij och nu låtit hoos Oss i nå:
dig åtanke komma Wår troo tienare
och Assessor i Wårt Bergs Collegio Oss
älskelig Adam Leijell, hwilken ifrån
des ungdom både wid academien i Upsala
och åtskill:e universiteter uthom lands
hawa sig i bokel. kontor öfwat, uthi någre
åhrs tid wid de förnämste Bärgwärken
uthrijkes sig uppehållit at derigenom
winna fullkomlig kundskap om de styc:
ken som till Bergwärks rätta drift
och förwalltande höra, och sedemehra så:
som auscultant uti Wårt Bergscollegio
upwachtat, in till des han åhr 1700 blef
med Wårnådige fullmakt till Berg:
mästare i Östre och Wästre Bergzlagen
förordnad: derwid samt åtskillige honom
anförtrodde förrättningar, han wunnit des
förmänns goda låford, och wijst så wackre
prof af des skickeligheet at Wij jemb:
wäl åhr 1713 i nåder blifwit beweekte
at förordna honom till assessor i Wårt
Bergscollegio, hwilken beställning han
ännu till Wårt nådiga nöije förträder
och emedan han wid desse beställningar
samt åtskill. i Bergslagen honom updragne
commissioner städse så wijst des skickelig:
heet samt underd: troo och redeligheet
och således gividt sig till wijdare Wår
nådiga ynnest och i hugkommelse wärdig
ty hafwe Wij till at hägna honom
och des afferskunnande med en nådig
belöning af des berömwärde förhål:
lande, härmed och i kraft af detta
Wårt öpne bref, af Kongl. Macht och
myndighet welat unna, skänka och
gifwa honom och des ächta Bröstarfwin:
gar, qwinn,, såwäl som man=köhn
både födde och ofödde adeligit stånd
och wärde, som efterfölljande Skölde
märcke som des förfädre i Skottland
tillförne nutit, nembl. en blå sköld
hwaruti wijster sig en sparre af guld
emellan tree korss af samma metall:
ofvanpå skölden står en öpen torner:
hielm, hwarutur upstiger öfwe dehlen
af ett rött leyon, hållandes med hö:
gre ramen en lillia af guld, kran:
tzen och löfwärcket är af guld och
blått, aldeles som detta wapn med
dess rätta färger här hoos står af:
målat: Wij efterlåte jemwäl
honom och des arfwingar at ehålla
deras förre nambn Leyell, samt
ofwanbem: sköldemärcke at föra
och bruka i alla adel: och ridderlige
handlingar och samqwämen, såsom
feltplachtningar(?), skermyhl..(?), torne:
ringar, ringrännade och alla andre
tillfällen så i skämt som alfwar till
deras egen willja och behag, lijka med
andre adelsmänn i Wårt Rijke, och
dertill med niuta och nyttia alla de
privilegier frij och rättigheter som rid:
derskapet och adelen äro gifna ell. fram:
deles förlänas kunna. Wij begäre
för den skull af alla Potentater, Keijsare
Konungar, Furstar, frija Republiquer
samt alle andre efter hwars och ens
höghet och wärde gunst och wänl: så
och biuda och befalle alla i gemene samt
hwar och en i synnerhet som Oss med hörsamhet
och lydno förbundne äro, at de erkänner
mehrbend:n (?) Adam Leyell, samt des barn och
ächte bröstarfwingar för rätta Adelsmän, be:
wijsomdes honom och dem den heder och ähra
som detto ståndet tilbör, icke görandes ho:
nom ell. dem deremot något hinder, mehn ell:
förfång i någon måtto. Till ytterme:
ra wisso hafwa Wij detta med egen hand
underskrifwit och med Wårt stor. Kongl.
Sigills witterl. underhängande bekräfta
låtit. Gifwit : Lund den 23 dagen i
aprilis månad åhr efter Christi börd
siuttonhundrade och på det siuttonde.
Lund d 23 aprilis 1717.
Sköldebref för Assessoren
Adam Leijel .
Carolus
Tolkning av originaltext: Rita Westerlund
|
Modern svenska:
Vi Carl .pp. Gör känt att såsom
vi med kunglig ynnest i nådes gärna
anser dem av våra trogna undersåtar
som inte bara genom studier och
inhämtande av nyttiga vetenskaper gjort
sig till vår och fäderneslandets tjänst
utan och sedermera genom
trogna tjänster visat prov på så väl
av deras förvärvade kunskap som av
deras kärlek, tro och andlighet. Så
har vi och nu hos oss låtit i nådig
åtanke komma vår trotjänare
och assessor i vårt bergskollegium Oss
älskliga Adam Leijell vilken från
dess ungdom både vid akademin i Uppsala
och åtskilliga universitet utomlands
har sig i adminstration övat i några
års tid vid de förnämsta bergverken
utrikes sig uppehållit och därigenom
vunnit fullkomlig kunskap om de stycken
som hör till bergverks rätta drift
och förvaltande och sedermera så
som askultant i vårt bergskollegium
uppvaktat in till dess han år 1700 blev
med vår nådeliga fullmakt förordnad till
bergsmästare i östra och västra Bergslagen
därvid samt åtskilliga till honom
anförtrodda förrättningar, han vunnit
förmäns goda lovord och visat så vackra
bevis av sin skicklighet att Vi jämväl
år 1713 nådigt blivit bevekt att förorda
honom till Assessor i vårt
Bergskollegium vilket han till
vårt nådiga nöje företräder
och emedan han vid dessa
samt åtskilliga i Bergslagen uppdragna
kommissioner sköter så skickligt
och redligt och således givit sig till vidare Vår
nådiga ynnest och hågkomst värdig
ty har vi till att hägna honom
och hans affärskunnande med nådig
belöning av dess berömvärda förhållande,
härmed och i kraft av detta
vårt öppna brev, av Kunglig Makt och
myndighet velat unna, skänka och
ge honom och hans äkta bröstarvingar,
kvinno- såsom mankön
både födda och ofödda adligt stånd
och värde, som efterföljande Sköldmärke
som deras förfäder i Skottland
tillförne använt, nämligen en blå sköld
varuti en sparre av guld
mellan tre kors av samma metall.
Ovanpå skölden står en öppen tornerhjälm,
ur vilken ett övre delen
av ett rött lejon stiger upp, hållandes med
höger ram en lilja av guld och
blått, kransen och lövverket är av guld och
blått, alldeles som detta vapen med
dess rätta färger står här avmålat.
Vi efterlåter jämväl
honom och dess arvingar att behålla
deras förra namn Leyell samt
ovan nämnt sköldmärke att föra
och bruka i alla adel och ridderliga
handlingar och samkväm, såsom
torneringar, ringränning och alla andra
tillfällen så i skämt som allvar till
deras egen vilja och behag, lika med
andra adelsmän i vårt rike, och
därtill nyttja alla de
privilegier fri och rättigheter som
ridderskapet och adeln är givna eller
framledes förlänar. Vi begär
för den skull av alla potentater, kejsare,
konungar, furstar, fria republiker
samt alla andra efter var och ens
höghet och värde, gunst och vänlighet så
och bjuda och befalla alla i gemen samt
var och en i synnerhet som oss med
hörsamhet och lydnad är förbundna, att de
erkänner Adam Leyell, samt des barn och
äkta bröstarvingar för rätta adelsmän,
bemärka honom och dem den heder och ära
som detta stånd tillkommer, inte göra
honom eller dem något hinder, men eller
förfång i någon motto. Till yttermera
visso har Vi detta med egen hand
underskrivit och med Vårt stora Kungliga
Sigill underhängande låtit bekräfta.
Lund den 23 dagen i
april månad år efter Kristi börd
sjuttonhundra och på det sjuttonde.
Lund d 23 april 1717.
Sköldebrev för Assessorn
Adam Leijel
Carolus
Omskrivning: Mats Eriksson
|
